Registerkontroll utan papper — vad ändras för dig som anbudsgivare den 1 juli 2026

Det är tisdag klockan 16.42. Förfrågningsunderlaget kräver ett intyg från Skatteverket om obetalda skatter, ett utdrag ur belastningsregistret och ett Bolagsverkets registreringsbevis. Samtliga ska vara utfärdade inom 90 dagar.

Belastningsregistret tar upp till tio dagar.

Inlämning är på fredag.

Den typen av tidspressad dokumentjakt är det nya systemet för samordnad registerkontroll tänkt att lösa. Den 1 juli 2026 träder lagen i kraft.

Vad riksdagen beslutade

Riksdagen antog prop. 2025/26:177, Förenklad leverantörskontroll vid upphandling, med ikraftträdande den 1 juli 2026.

Kärnan är enkel: i stället för att du som anbudsgivare samlar ihop och bifogar intyg för uteslutningsgrunderna i LOU 13 kap. hämtar den upphandlande myndigheten uppgifterna direkt från statliga register via Bolagsverket. En väg in, i stället för tre separata myndigheter och tre separata ansökningstider.

De grunder systemet täcker inledningsvis är tre:

• Brottslig belastning relevant för offentlig upphandling
• Obetalda skatter och sociala avgifter
• Allvarliga ekonomiska svårigheter — konkurs och liknande

Bolagsverket agerar koordinator och gör en initial relevansbeömning av registerdatan innan den vidarebefordras till upphandlande myndighet. Det är inte myndigheten som sitter och tolkar råa brottsregisterutdrag.

Vad det innebär för dig i praktiken

Om upphandlande myndighet kan hämta uppgifterna via systemet, får de inte längre begära att du lämnar in motsvarande intyg.

Det är en förskjutning av bevisbördan — från dig till systemet.

I praktiken: ESPD Del III, Uteslutningsgrunder, fylls fortfarande i som egenförsäkran. Det är ett EU-direktivkrav och det ändras inte av svensk lag. Men de separata nationella intyg som tidigare styrkte att inga uteslutningsgrunder förelåg — belastningsregisterutdrag, Skatteverkets intyg, konkursutdrag — behöver du inte bifoga för de täckta grunderna när systemet väl är i drift.

Det är en skillnad som märks mest i tidspress.

Piloten 2026 — full drift 2028

En viktig detalj som inte alltid syns i rubriker: IT-stödet hos Bolagsverket är inte färdigt den 1 juli 2026.

Lagen träder i kraft. Systemet piloteras under andra halvåret 2026. Full drift förväntas runt 2028.

Det betyder att upphandlande myndigheter övergångsvis kan komma att hantera registerkontrollerna manuellt, eller att implementeringen sker gradvis myndighet för myndighet. Vad det konkret innebär för vilka intyg du ombeds bifoga under hösten 2026 är ännu oklart — och bör klargöras med varje upphandlande myndighet i det specifika förfrågningsunderlaget.

Anta ingenting. Läs förfrågningsunderlaget.

Tröskelvärdena förändrades den 1 januari

Parallellt med registerkontrollen gäller sedan den 1 januari 2026 nya EU-tröskelvärden. För upphandlingar under LOU gäller nu:

• Varor och tjänster, statliga myndigheter: 1 589 140 kronor
• Varor och tjänster, övriga upphandlande myndigheter: 2 451 816 kronor
• Byggentreprenader: 61 340 804 kronor
• Sociala tjänster och andra särskilda tjänster: 8 513 250 kronor

Direktupphandlingsgränsen är oförändrad: 700 000 kronor för varor, tjänster och byggentreprenader. Den gränsen är inskriven direkt i LOU och kräver en lagändring för att justeras. Ingen sådan process är igång.

Det skapar ett mellanskikt — upphandlingar som överstiger 700 000 kr men understiger EU-tröskelvärdena. Nationella regler gäller, men ESPD-kravet träder inte in automatiskt i det skiktet.

Bakgrunden: seriösa leverantörer som strategimål

Registerkontrollen är inte en isolerad teknisk reform. Den är en del av regeringens färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030, som antogs i oktober 2025.

Ett av de tre nya inriktningsmålen i färdplanen är explicit: endast seriösa leverantörer ska tilldelas offentliga kontrakt. Regeringen anslog 50 miljoner kronor under tre år för att hjälpa kommuner och regioner att identifiera och utesluta oseriösa aktörer. Ekobrottsmyndigheten är utpekad som samarbetspart, med fokus på byggbranschen, städbranschen och transport.

Det är inte ett slumpmässigt urval av sektorer. Det är sektorer med känd förekomst av svartarbete och skattefusk.

Registerkontrollen är det tekniska verktyget. Färdplanen är den politiska viljan bakom det.

För dig som sköter ditt bolag ordentligt: det ska inte förändra något. Men systemet gör det svårare att gömma sig bakom en välskriven ESPD-egenförsäkran om registren säger något annat.

Vad du bör göra innan den 1 juli 2026

Det finns en konkret checklista för ett bolag som lämnar anbud i Sverige.

Kontrollera skattestatusen hos Skatteverket. Obetalda restskatter och kvarskatter registreras och är ett av de tre uteslutningsskälen. En ansökan om anstånd hindrar inte att skulden finns i systemet.

Kontrollera att det inte finns relevanta brottsliga belastningar på bolagsledningens del. Det gäller inte bara bolaget som juridisk person — uteslutningsgrunden i LOU 13 kap. 1 § kan träffa ägare, styrelseledamöter och verkställande direktörer personligen.

Kontrollera att bolaget inte är föremål för konkursansökan, likvidation eller liknande förfaranden.

Ingenting av detta är nytt som krav. Det är nytt att kontrollen kan ske utan att du lämnar in ett enda intyg.

Den praktiska konsekvensen

Att du inte längre behöver bifoga ett intyg är inte detsamma som att uteslutningsgrunderna inte gäller.

De gäller fullt ut. Systemet kontrollerar dem, du fyller i ESPD Del III som egenförsäkran, och myndigheten har nu ett starkare tekniskt verktyg för att verifiera att du menar vad du skriver.

Det som försvinner är papperslogistiken. Det som kvarstår är substansen.

Och en sak tillkommer: om systemet flaggar ett problem hos dig, är det myndigheten som tar initiativet — inte du. Du har rätt att yttra dig innan ett uteslutningsbeslut fattas, men det är inte du som kontrollerar när frågan ställs.

Det är en annan dynamik än att bifoga ett intyg du själv begärt ut och läst igenom.

---

I ett arbetsflöde som Steinlog — där uteslutningsgrunder och ESPD Del III hanteras som delar av ett sammanhållet anbudsdossier — syns den typen av förändring direkt: färre bilagor att samla in manuellt, tydligare spår av vad som är bekräftat och vad som kvarstår.

Men systemet löser inte det grundläggande: att ha rent hus i registren den dag förfrågningsunderlaget publiceras.

Det ansvaret är ditt.